Då och då kikar jag in på House of Philias blogg. Inte för att jag är speciellt förtjust i hennes jargong, men hon tar fina bilder - och bor i de hoods som jag bodde i som tonåring (och som min mamma bodde i fram till i våras). Jag gillar helt enkelt at få små glimtar av de gatorna, husen och själva området. Som idag, när lågstadieskolan där jag gjorde min prao i nian skymtar förbi. Eller tennisbanorna där jag och M. dånglade iväg en och annan tennisboll, men mest satt och åt glass bredvid (och spanade efter ett utvalt objekt som bodde i ett av husen mitt emot). Eller det röda huset som skymtar i bakgrunden, där S. från parallellklassen bodde (vi gillade verkligen inte varandra, men varför kan jag i efterhand inte komma ihåg). Det är gator som jag vandrat och sprungit längs, nästan hur många gånger som helst. Det är hus där jag har druckit oboy och käkat rostbröd efter skolan, eller några år senare varit på absurda fester i. Att parken som nämns råkar vara samma park där jag träffade en blottare, tja, det är väl lite mindre nostalgiskt. Liksom mycket annat. Högstadiet var inte riktigt min grej, för att göra en lång historia kort. Men trots det så gillar jag glimtarna.
Ps. Nej, vi bodde inte i någon av de gigantiska disponentvillorna. Ej heller hade vi mur runt huset eller någon morrande dobberman, men väl i ett synnerligen charmigt gammalt k-märkt radhus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar