måndag 10 augusti 2015

What time is love (oh, oh)

Det gick en sommar, en sommar som jag inte har dokumenterat med så mycket som ett ord. Knappt några bilder heller, förutom löparbilder på Instagram. Ett tag tänkte jag låta bloggen försvinna in i glömskans domäner, men som så många andra som har bloggat i många år så tycks det svårt. Som om bloggandet är som mest intressant när det inte sker.

Nog om det.

Idag är det första dagen på kontoret, även om inte första dagen på jobbet, efter semestern. Det ekar i korridorerna och finns knappt någon mat att köpa. Vattenkokaren är försvunnen från köket och jag lyckas inte ens logga in på ip-telefonen. Jag skriver på en artikel, spelar KLF och beställer böcker av Fredrik Sjöberg. Det är för övrigt en gammal vana, att jobba till rave/techno/electronica. Stora delar av min avhandling skrevs, för hundra år sedan, till tonerna av Underworld, The Orb, Boards of Canada och Leftfield. Det är lika självklart som att den bästa maten lagas till Kraftwerk eller Front 242. Kanske är det bara jag och Linda Skugge som lyssnar på KLF och 808 State fortfarande.

2 kommentarer:

Josefine sa...

Men HEJ! Jag har äntligen lyckats logga in i min feedly igen. Bra att du inte slutat blogga!

Världen enligt J. sa...

Men hej själv! Här går det lite upp och ner med bloggandet, men uppenbarligen är det svårt att sluta helt...