Framåt kvällen har jag äntligen tagit mig fram till morgonens DN. Med förundran läser jag intervjun med Isabella "Blondinbella" Löwengrip. Hon vill skriva en bok, bli jurist och vara ekonomiskt oberoende när hon är 20 år. Nu ska jag inte sitta här och vara en sur och avundsjuk tant. Det är ju fint med ambitioner. Isabella jobbar hårt och målmedvetet. Jag kan dock inte låta bli att fundera över...och vad tänker hon ska hända sedan? Efter 20, när typ likstelheten börjar komma krypandes.
4 kommentarer:
Jag säger inget så har jag ingenting sagt...
Nä, det är bäst att låta bli. Även om jag uppenbarligen har svårt att låta bli...
Jag säger som så här jag. Vänta ett par år så behöver vi inget säga.
// illusionslös tanta
Att jag som är 37 fortfarande lever måste ses som ett mirakel av denna smarta flicksnärta. :)
Skicka en kommentar