torsdag 14 mars 2013

När man plötsligt ser saker

En kollega frågade mig om jag visste något om två andra kollegor. Om de typ är ihop, eller så. Jag svarade att jag inte har en aning, men att jag har noterat att de verkar gilla varandra väldigt mycket. De ser så där extra glada, och en aning generade ut, i varandras närvaro. De umgås mycket. Fikar, käkar lunch och hänger på varandras kontor. Det behöver ju inte innebära att de vill ha (eller har) en kärleksrelation, men någonting säger mig att de tycker betydligt mer om varandra än två slumpmässiga kollegor.

Jag vet att många tycker att arbete och kärlek inte alls hör ihop, men jag tycker mest att det är trevligt (öhhh, jag och Maken jobbar ju tillsammans, likaså var jag och min förra sambo kollegor, fast på en annan arbetsplats, så jag är nog inte rätt person att uttala mig) så länge folk hanterar det på ett bra sätt. Och ja, vi har (och har haft) många par på jobbet. De allra flesta har varit helt öppna med det - och har hanterat det ypperligt, både formellt och informellt (okej, något undantag har så klart funnits, men det har ärligt talat inte varit värre än när kollegor har mer eller mindre normala konflikter).

Hur som helst, när jag tänkte lite till på just dessa två kollegor så blev jag en smula varm i hjärtat. De är inte något givet par och jag tror att det finns en hel del hinder i vägen om de skulje vilja bli det. Men samtidigt. De är väldigt lika varandra och det nästan lyser om dem när någon av dem pratar om den andre. Och sådant tycker jag är fint.

1 kommentar:

Viktoria sa...

Heja kärleken! :)